Ljuden om kvällen.

Jag hör dom hostandes tillsammans och ibland en och en. Det är en hes och retande hosta med mycket kladd. Mina barn är ordentligt förkylda, mycket mera än mig.
Jag hör deras lugna andetag där inne i deras rum när jag försiktig smyger mig in på tå för att inte väcka. Sen kan jag stå där mitt i rummet alldeles tyst och bara lyssna njuta av deras tystnad för idag har ljudnivån varit HÖG. Jag ler för mig själv där i mörkret jag älskar er tänker jag och tror iaf att jag sänder ut dessa känslor till dom där de ligger i varsin säng. Plötsligt snarare hör än ser jag hur den äldste sätter sig upp i sängen jag har hosta hör jag barnrösten säga rakt ut i mörkret. Mmm jag vet svarar jag, som att det ens skulle ungått mig att höra. Jag säger god natt och försök somna nu säger jag och backar ut ur rummet.
Sen sätter jag mig här vid datorn och funderar på vad jag vill skriva om. Då jag sitter här hör jag hur grannen börjar spela på sin orgel en äldre man med familj det vet jag. Han spelar ofta kyrkomusik man kan inte höra alla toner men endel når upp till mig, det känns tryggt på något vis. Någon gång har jag bara för att få höra lite mera lagt mig på golvet med örat pressat mot golvet det funkar faktiskt. Grannen vid sidan om mig har ännnu inte kommit hem annars hörs det väldigt tydligt när han väl kommer hem, han dunkar om fötterna när han går. Min radio står på men ljudnivån är så där skönt låg att den funkar som en mjuk utfyllnad av en annars lugn kväll. Till och med min telefon har varit relativt tyst ikväll. En kväll att minnas och forstätta att njuta av. Ha det så gott allihopa.