Det gäller att inte tala som man tänker

Allt är väldigt enkelt när man skriver. Det finns iof regler även här men en punkt är en punkt (och här tar man ett nytt andetag när man högläser har min son lärt mig). Vid nytt ämne byter du rad och skriver om andra saker.
Men när du pratar är det ju inte så enkelt med punkter, komma tecken osv. Det ställer ju onekligen till det ibland.

Jag är en sån människa som gärna hoppar i ämnena ena stunden om en sak sen något helt nytt, man lär sig nog efter ett tag skulle jag tro.
För några år sen samåkte jag och en tjej, vi kom (kommer) väldigt bra överrens och pratade om det mesta. En gång på väg hem pratade vi om hur vi hade upplevt första gången vi legat med någon. Hon berättade om sin första och jag om min att det inte hade varit så värst bra. Precis då jag sagt mitt ser jag en mötande bil, bakom ratten sitter en gammal man han har solen i ögonen och har därför satt upp handen mot solen och sjunkit ner i sitt säte, det ser inte speciellt bekvämt ut vilket jag också säger högt.
Min vän frågar hur gammal var han? Jag svarar att han var väl 80. Va sa hon. Ja men 70 då kanske han var skrynklig sa jag. Ja men då förstår jag att det var dåligt. Hur gammal var du då frågar hon också. Eh ja vaddå när sa jag. Ja men när var det säger hon. Då klickar det för mig vad hon har haft för ämne i huvudet och vad jag har haft för ämne. Knappast det samma men ett gott skratt fick vi iaf.